Ungar på glid

Jag var lite rastlös på ledningsmötet på byrån igår. Fjärilarna i magen viftade nämligen hejvilt på sina öron av glädje för all snö som föll. Men så fort det var avslutat sprang jag hem och ringde Johanna och frågade om hon ville leka. Och det ville hon, så då blev det första bästa tub till Vasaparken!

Att vi bytte om just på Dalagatan 46 kändes rätt naturligt givet den senaste tidens insikter.

Sen kurade jag ihop mig till en oskarp björnunge och släppte på bromsen.

Min svans lämnade tydliga spår efter sig, något min rumpa inte varit sen att påminna mig om idag.

Efter att ha fått ett oannonserat vitt föremål kastat i ansiktet handlade jag instinktivt som Berlusconi och sökte mig förvirrat till dörröppningen på en bil.

Sen skulle det traverseras över lekplatsen. Faktiskt så nära isklättring vi varit i vinter än så länge.

Efter klättringen hade alla andra barn gått hem så då körde vi Skeleton-racing nedför backen.

Vilket kunde ha slutat illa. Mitt under ett av loppen attackerade ett träd Johanna som dock lyckades styra undan elegant i sista sekund.

Men bäst av allt var att inga föräldrar kom ut och ropade att man var tvungen att komma in och gå och lägga sig. Så vi kunde göra snöänglar mest hela natten.